Södersessan

Lillebror hörde Spencer i bakgrunden i telefon idag när vi pratade och nämnde att han saknade honom. Nu ska Spencer på helgbesök hos lillebror från imorgon. Är det konstigt med katter som åker på semester över helgen?

Det känns lite som det...

Idag nådde jag nog nåt slags gräns. Jag skrev, under en out of body experience, en kärleksdikt till vår side-by-side-kyl. 

Jag är, utan tvekan, galen.

Älskade kyl,
du påverkar mig ner i minsta molekyl.
Jag vill fylla dig med mat,
med burkar och med fat.
Du  får mig att känna mig som en novis,
med din konst att göra vatten till is.
Kom till oss snart,
så vi kan leva...side by side...

Oj oj, råkade börja kolla på den fantastiskt roliga filmen "Forgetting Sarah Marshall", och glömde alldeles bort tiden. Var tvungen att ringa S för att höra när han kommer hem.

Nu har jag 20 minuter på mig att:

* Slänga allt godis, chips, läskskräp som kan medverka till en missvisande bild av att jag inte är ytterst hälsosam

* Tvätta bort sminket som hamnade i ögonpåsarna under Grey's-avsnittet

* Nu när jag tänker på det också sminka över ögonpåsarna

* Bädda och sopa bort chipssmulorna ur sängen

* Placera mig vackert ovanpå sängen i lämpligt tajta myskläder (såna myskläder som killar TROR att tjejer gillar)
(Tänk Dirty Dancing-Pennys placering i sängen efter aborten, med perfekta dansfötter)

Japp, det var väl allt.

Åh, vi har ett så avslappnat förhållande. Skönt att bara kunna vara sig själv.

Idag fick min sambos jobbarkompis en bukett med 30 stora röda rosor med bud. Samt en nallebjörn.

Man kan ju tycka att sambon skulle ha blivit inspirerad och väntat in första bästa tillfälle att göra något liknande för sin stackars utarbetade flickvän.

Nej då, han ringde mig fort som fan och berättade det hela, samt bad mig kolla upp vad kalaset kan ha kostat.

Han är fantastisk, min karl.

Varje vecka kollar jag på det senaste Grey's-avsnittet på datorn. Oftast sker detta en kväll när "han jag bor med" inte är hemma. Detta för att bespara honom de värsta snyftattackerna.

I varje avsnitt utspelar sig i regel något som får mig att uppskatta mitt förhållande extra mycket. Detta resulterar i attj ag skickar iväg ett sött sms och förklarar min kärlek på ett eller annat charmigt sätt, samt är extra gosig när han kommer hem.

Kan man därmed säga att Grey's är den romantiska katalysatorn i vårt förhållande?


Min kille skulle bara veta vad han har den "fåniga tjejserien" att tacka för.

Har jag talat om att vi ska till Thailand? Jorå s'att eh....:) Underbart!

Men, det jag skulle berätta var att jag kollat upp lite vad för budget vi bör ha, och enligt omgivningen bör det räcka med 10000 kr per person för de fyra veckor vi ska vara borta.

Finemang, tänkte jag. Men nu har jag kommit på något illavarslande! Man måste pruta i Thailand! Jag är värdelös på att pruta. Jag skulle säkert dricksa på utgångsbudet istället, så dålig är jag.
Igår frågade jag lite försiktigt S om han kan hantera prutandet. Tyvärr är han tydligen lika kass som jag.

Efter vad jag har hört prutar man vanligtvis ner priset med 50 till 90 procent.

Om det här betyder att vi kommer behöva ha hundra tusen med oss, då stannar jag hemma.

Jaha. Så sprack min plan. Idag skulle jag ha börjat mitt nya liv med träning tre gånger i veckan (minst!) och nyttig mat. Men så igår morse vaknade jag med halsont och idag låter jag som en skata som sjungit fem timmar karaoke, ungefär.

När man är förkyld får man INTE träna. Stackars, stackars mig.

Igår kväll lämnade jag sambo och svärföräldrar i byggröran hemma och gick på Cabaret på Stadsteatern med Mamma och Gudmor. Alla möjliga storheter medverkade; Sven Wollter, Rikard Wolff, Helena Bergström, Siw Malmkvist...

Uppsättningen var tuff och ganska rå på något sätt. Jag såg den på Tyrol för några år sedan med Peter Jöback, och då vill jag minnas att det kändes mer glamouröst. Nu kändes det liksom smutsigt. Riktigt bra!

I pausen dracks det vin i olika former. Det beställde Gudmor åt oss i förväg. När jag var på väg mot vårt beställda vinbord såg jag att det på andra bord stod kaffekoppar och kakor.

Verkligen konstigt att det inte ens kom på tal i mitt sällskap.

STEFAN!

Om jag får en sån här får du göra precis vad du vill med resten av lägenheten!

Nästan.

Veckan har bjudit på en hel del jobb och mer lär det bli. Nu laddar jag med lugn helg för att orka jobba som en tok med start måndag.

S har slitit i köket, vi är på god väg nu, och jag har städat och rensat i sovrummet. Kul fredagkväll...

Självfallet har vi INTE tittat på Idol. Jag har ingen aning om att Lou Lou åkte all världens väg, för vi sysslar inte med sån white trash-underhållning.

Idag har jag varit sjukt kulturell. Mamma och jag var på Stadsteatern i Kulturhuset och såg "Petra von Kants bittra tårar". Precis så tragiskt som det låter. Massor av gråt, bråk och tandagnissel.

Jag som är så konflikträdd ville helst gå flera gånger. Men det kanske är lite egocentriskt att bli konflikträdd av en pjäs?

Om det är något jag är bra på så är det att handla.

Idag har min käre sambo fått äran att istället för mig inhandla diverse dyra vitvaror från Tretti.se. Men han får verkligen inte häcken ur! Vid det här laget skulle jag ha handlat upp hela butiken, men istället får jag sitta bredvid och tjata och gnata för att han inte vet hur man spenderar 20000 kr på kortast möjliga tid.

Uppenbarligen har han inte haft något större problem med att enbart förvara mat i en 30 gånger 50 cm stor vinkyl de senaste 3 månaderna.

    VS  

I söndags var svärföräldrarna på besök igen för att styra upp vårt kök. Efter två turer till Fredells, som tog sammanlagt tre timmar (det ligger fem minuter bort, helt ofattbart), ett antal rynkade pannor och uppgivna suckar hade vi i alla fall fått upp ett förnämligt antal skåp.

Jag skruvade ihop i stort sett allihop, ihop med svärmor. Jag är en spontan och ungdomlig person, och satt käckt på golvet i mina jobbarbyxor som blev trängre och trängre ju fler svärmors-mackor jag åt under dagen och kvällen. Men oj vad jag skruvade!

Resultat:

* Natten till måndag, upprepade och verklighetstrogna drömmar om att jag var på smällen och alla kläder var för små
* Måndag på jobbet, så mycket träningsvärk i häcken och blåmärken på knäna har jag inte haft sen jag var liten!


Frägan är nu bara, hur tusan mår svärmor??

I helgen var jag med jobbet på Nordic Gathering i Lillehammer. Nu kan jag nästan flytande norska.

*Glimrande
* Aquavit
* Nattspil
* Förspil
* Tack för laget!

Dessutom visade norrmännen sin otroliga kunskap om svenska språket, de kunde säga:

* Klockklart
* Handliggare

Sammantaget en grymt inspirerande konferens. Jag fick med mig ny energi, ideér, inspiration, arbetsglädje och en sjuhelvetes baksmälla hem.

På torsdag ska jag med jobbet till Norge. Till Lillehammer, närmare bestämt. I Lillehammer snöar det enligt uppgift.

När jag flytttade i maj var idén att garderoben skulle ordnas först, sedan köket, och ungefär till min födelsedag, det vill säga väldigt snart, skulle hela lägenheten vara som hämtad ur senaste Elle Interiör. Inte en tanke i klädväg utom att se till att sommarballerinorna fanns lättillgängliga föresvävade mig.

Om man ändå hade tänkt lite längre...

Hur jag ska hitta

* vantar
* mössa
* halsduk
* termobyxor
* täckjacka
* långkalsonger

innan torsdag morgon övergår mitt förstånd.

Men på nåt jäkla sätt måste det lösa sig,  för att åka fyrhjuling i snön med ballerinaskor är nog inget att rekommendera.


I värsta fall återkommer jag med en recension av det ovan nämnda.

Avsnitten av Grey's var förstås sjukt romantiska och gråtfyllda, så nu längtar jag ju ändå efter karln.

Bilden ovan är nog det mest romantiska hittills; när Meredith ritar upp sitt och McDreamy's hus, i tända ljus.... Visst får man gåshud? ;)

Någon killkompis till mig, har lyckligtvis förträngt vem den sexistiske jäkeln var, hävdade att ordet "gräsänka" inte fanns utan endast "gräsänkling". Detta enligt tesen att det bara är män som njuter av att vara utan sin respektive.

Jag protesterar! Hur mycket jag än uppskattar min fantastiske karl, så tycker jag att det är jätteskönt att, som idag, få datorn, sängen och hela kungariket för mig själv en kväll. Jag kan bre ut mina tidningar över hans del av sängen, jag kan låta Spencer sova i fotänden hela natten (okej, det är ju inte så populärt ens när S får veta det i efterhand, men regler är ju till för att bryta...), jag kan äta vad jag vill och titta på vad jag vill på tv:n.

Men det blir mysigt att ses imorgon!

Nu ska jag se dubbelavsnitt av Grey's, även det perfekt gräsänkaaktivitet!

Idag har jag ägnat mig åt förenkling och förbättring i liten skala, men dock.

* Klev ur (haha) stegräknartävlingen på jobbet. Vill ju vinna allt, men skruva ihop skåp i köket får man inga steg av.

* Skrev ansökan om ny mentor, min gamla som jag nämnt i bloggen tidigare är föräldrarledig. Behöver bollplank, det är grymt bra!

* Sorterade alla mina projekt i hängmappar på jobbet. Det blev mellan 15 och 20 stycken. Inte konstigt att man känner sig sliten...

* Somnade som en skjuten när jag kom hem, men nu har jag i alla fall skurat klinker och ska stressa ner ännu mer, med huvudet mot kudden.

Natti!

Efter lite skakig dag pallrade jag mig i alla fall i väg till Las Ramblas, ett tapashak vid Hornstull (eller "Horan" om man är från andra sidan Söder) där jag och Helen gick hårt åt maten men framför allt rödtjutet. Sjukt gott, och sjukt trevligt. Vi hade en del catch up att göra, men nu känns det som om man är på banan igen!

S kom och hämtade och nu spacklar han taket medan jag ägnar mig åt viktigare saker, typ det här..

Jag och fina Helen har en dejt imorgon. För någon månad sedan bestämde vi att vi skulle göra något slags bokslut och uppföljning en gång i månaden. Jag kommer inte ihåg exakt vad det innefattade för ämnen, måste hitta boken jag fick idén ifrån innan imorgon (lycka till!), men jag har för mig att det var typ jobb, kärlek, pengar som skulle avhandlas, och strategier kring dessa som skulle skapas, på lång och kort sikt.

Ska bli spännande. Det var nämligen obligatoriskt att avhandlandet skedde över en ansenlig mängd vin.

Note to self: Glöm inte lypsyl så jag inte har alkisröda läppar på jobbet på torsdag.

Passar på att skriva som fan nu när jag har inspiration! :)

Alltså, sedan 3 månader eller så är jag sambo (igen, men förra gången är så länge sedan att både själva samboskapet och den horribla loftsängen är preskiberade) med min Strängnäspojk, som nu är Stockholmspojk.

Trevligt i "sakfrågan" (jag har snöat in mig på uttrycket som en av våra säljare använder in absurdum, och alltid på fel ställen), men vi har nu levt i ett kaos som inte liknar något jag någonsin varit med om, sedan vi flyttade in. Allt är försenat och allt tar hundra år att göra. 

MEN, det finns ljusglimtar; idag är ÄNTLIGEN vårt fina klinkergolv färdiglagt och fogat, så nu kan köket snart sättas in. Nog för att jag gillar compact living, men att ha en pytteliten vinkyl (18-flaskors, hinner ju inte ens bli kalla innan man druckit upp dem...) och en micro som enda kök i 3 månader knäcker även den bästa, jag lovar.

För övrigt har jag ny tjänst på jobbet sedan ett tag, det är skitkul och utmanande, och jag är grymt bra på att bjuda kunder på lunch nu! :)

...är ju kul. Synd bara att jag sedan jag bloggade sist har både ny mobil (tack, jobbet, den är tyvärr skitdålig) och ny kamera (hade förresten ingen alls innan) och inte har koll på varken den ena eller den andra sladden.

Foton på vårt kaos hemma kommer därmed om ett tag. Kanske. Men i och för sig, det krävs ju att det blir mindre kaos för att jag ska hitta sladdarna, och då är det ju inte så kul att dokumentera det längre. Typiskt.