Minimal födelsedagsångest!
I torsdags fyllde jag år. 29.
Förra gången jag fyllde år väntade jag nästan ett helt år innan jag bytte min ålder uppe i infotexten till höger. Idag tänker jag ändra igen. För i år har jag faktiskt nästan ingen födelsedagsnoja alls, konstigt nog.
Kanske beror det på att jag har sjukt mycket att göra på jobbet, att jag har renovering upp till knäna, eller kanske att jag tog ett rätt stort steg mot vuxenlivet i somras, helt frivilligt.
Svårt att veta. Jag satt i alla fall i helgen hemma hos Trygga Familjen (efter att vi döpt ännu en av de aldrig sinande småkottarna) och drack vin och konstaterade nöjt att jag haft ångest varje födelsedag sedan jag fyllde 25, men nu var det slut!
Då kom beviset att jag har behållt vissa kompisar för länge, när en i sällskapet slänger ur sig:
- Äh, skitsnack, du sa redan för elva år sedan: "18??? Det betyder ju ANSVAR! Jag är inte redo!"
Men nu, nu är jag redo.
